Pressrum

Den 15 september öppnar broderiutställningen Sjöfartsmiljöer på Sjöhistoriska museet i Stockholm med verk av medlemmar i Täcklebo Broderiakademis Stockholmsavdelning.

Fartyg är kulturarv! Det anser Statens maritima museer som k-märker kulturhistoriskt värdefulla fartyg. Nu har ytterligare sju fått den åtråvärda klassningen: ”Elfkungen” (Trollhättan), ”Thomée” (Östersund), ”Tingvalla” (Karlstad), ”Pamela” (Kalmar), ”Tunia” (Södertälje), ”Ilse” (Fjällbacka), ”Malmö” (Stockholm). Totalt finns nu 81 k-märkta fartyg i Sverige.

En efterlängtad bok för alla fritidsbåtsägare, historieintresserade och sjöfarare har nu kommit: "Sjömärken – vägvisare och kulturminnen". Lagom till sommarsäsongen kommer den generöst illustrerade boken att ha med sig ombord men som lika gärna kan avnjutas på landbacken.

Blekinges främsta besöksmål Marinmuseum är det enda statliga museet som inte tappat besökare sedan entréerna återinfördes vid årsskiftet. I sommar firar man tioårsjubileum i läget alldeles invid vattnet.

Richard Bauer blir ny chef för Marinmuseum i Karlskrona. Han tillträder sin tjänst i oktober och kommer då från en tjänst som näringslivschef i Ronneby kommun.

En av världens största fungerande ångmaskiner kommer att hålla ångan uppe under Tall Ships Race i Stockholm, i slutet av juli. Det är museifartyget Sankt Erik, Sveriges första havsisbrytare från 1915, som ska vara startfartyg när kappseglingen startar. Den gamla isbrytaren gör även turer på Stockholms ström för betalande passagerare under evenemangsdagarna och den efterföljande helgen.

Idag har skolskeppet fullriggaren Jarramas bogserats tillbaks till sin plats på Marinmuseum efter drygt 6 månader i Lindholmsdockan.

Årets fördelning av Skutstödet är klart. Skutorna AMBER i Stockholm, CONSTANTIA i Solna, ISOLDA i Göteborg och SUNBEAM i Stockholm får sammanlagt 500 000 kr i stöd för nödvändiga skrovreparationer.

Nu är dykundersökningar vid 1600-talsvraket utanför Dalarö i full gång. Statens maritima museers arkeologer har i drygt en vecka arbetat med att mäta in skrov och föremål vid det ytterst välbevarade vraket. Men de är inte först – redan på 1600-talet verkar man ha dykt ner till vraket för att bärga kanoner.